Posthuset 2.0

Mikael Askergren © 2013

Förslaget att bygga om och bygga på det f.d. Posthuset vid Nybrogatan i Stockholm har blivit något av en följetong i tidskriften Kritik, alltsedan projektpresentationen i Kritik nummer 15. Sedan dess har bygglovet från juli 2011 överklagats till länsstyrelsen i Stockholms län, och länsstyrelsen i december 2012 med omedelbar verkan upphävt byggherrens bygglov. Byggherren överklagade i sin tur genast länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen.

Men byggherren har av allt att döma beslutat att inte invänta Mark- och miljödomstolens dom utan istället lämnat in en helt ny bygglovsansökan.

I skrivande stund (maj 2013) vet vi att:

(1) en ny reviderat bygglovsansökan för posthusets takvåning lämnades in i februari 2013.
(2) stadsbyggnadsnämnden beviljade detta reviderade bygglov redan i mars 2013, också denna gång som ”planenligt”, det vill säga utan någon ändring i detaljplanen, utan planprocess.
(3) en av de fastighetsägare i grannskapet som efter stadsbyggnadsnämndens beslut underrättats om det nya bygglovet har redan överklagat också detta nya bygglov till länsstyrelsen i Stockholms län.

Byggherren och Stockholms stadsbyggnadskontor har i sin nya ansökan tagit länsstyrelsens kritik ad notam. I det nya bygglovet har den kritiserade vertikalsektionen förändrats helt. I det nya bygglovet har man till skillnad från förra gången beräknat byggnadshöjd och takfall mot gård precis som byggnadshöjd och takfall beräknats mot gata, det vill säga: vertikalsektionen är denna gång helt symmetrisk.

Eftersom det nya bygglovets byggnadsvolym är avsevärt mindre än förra gången har byggherren även måst revidera ”innehållet” högst upp i huset. Det är inte längre fråga om ett enda stort lyxpenthouse för en ensamstående ungkarl med dubbel takhöjd inomhus. Det nya bygglovets nya takvåning har delats i två relativt ordinära lägenheter istället (två stycken fyrarummare), och det är inte på långa vägar fråga om dubbel takhöjd inomhus längre. Snarare verkligen lågt i tak. (Rimligt lågt i tak? Takhöjden är 1600 mm inomhus närmast yttervägg.)

Och det är inte längre en brittisk stjärnarkitekt som skrivit under ritningarna. Förra gången hade ombyggnaden av Posthusets befintliga sex våningar (fem kontorsvåningar plus en indragen vindsvåning) designats av en svensk arkitekt – Andreas Martin-Löf heter han – medan det nya penthousets två våningar ovanpå den befintliga vindsvåningen (våning 7+8) designats av den världsberömde britten John Pawson. Den här gången verkar John Pawson inte vara med i projektet längre. Det är av allt att döma Andreas Martin-Löf som tagit över och ritar det nya bygglovets våning 7 högst upp i huset.

Det nya bygglovets ändrade vertikalsektion innebär förstås en stor seger för alla som kritiserat hur Boverkets begrepp ”byggnadshöjd” och ”beräkningsgrundande fasad” kommit att tolkas av Stockholms stadsbyggnadsnämnd. Länsstyrelsen har fått rätt och Stockholms stad har rättat in sig i ledet. Men den fastighetsägare i grannskapet som redan överklagat detta nya bygglov anser tydligen att också denna nya lösning, med symmetrisk vertikalsektion, strider mot den gällande detaljplanen från 1937.

Den som lever får se hur det går med det nya överklagandet. I skrivande stund (maj 2013) är ärendet ännu inte avgjort. Men jag kan föreställa mig att länsstyrelsen kommer att tycka att också detta nya bygglov är problematiskt i flera avseenden:

Hur många nya vindsvåningar ovanpå varandra kan rimligtvis anses vara ”planenliga” om det i detaljplanen står att endast en vindsvåning får inredas, och huset fick sin ”planenliga” vindsvåning redan 1937? Hur lågt i tak kan man rimligtvis acceptera i en nybyggd bostad? I ett redan ganska litet sovrum? Till det kommer min personliga käpphäst: problemet med hur varma yttertak och varma terrassbjälklag på gamla innerstadshus (som hittills haft kalla och ventilerade yttertak) förorsakar oönskad isbildning i hängrännor och på trottoarer på grund av förtidig snöavsmältning... Fortsättning följer.


Artikeltext av Mikael Askergren ursprungligen publicerad (under rubriken ”Posthuset 2.0”) i arkitekturtidskriften Kritik, Stockholm, nr 20-juni 2013.

Illustrationer: (1) Bilden föreställande f.d. Posthuset vid Nybrogatan 57 kommer från Stockholms stads bildarkiv på nätet Stockholmskällan, fotograf: N.E. Grundén 1961. (2) Bilden med de bägge vertikalsektionerna placerade rakt ovanför varandra och i samma skala är ett montage. Gul heldragen linje markerar befintlig kallvind och befintligt yttertak före påbyggnad. Förlagorna till såväl vertikalsektion bygglov 2011 som vertikalsektion bygglov 2013 kommer från Stockholms stadsbyggnadskontors offentliga ritningsarkiv.

Det nya bygglovets diarienummer hos Stockholms stad: 2013-01941
Diarienumret för det nya överklagandeärendet hos länsstyrelsen i Stockholms län: 13187-2013

Läs Peter Halléns artikel i Kritik nr 15 som PDF på nätet:
John Pawson i Stockholms taklandskap

Mer av Mikael Askergren i ämnet:
Skandal! (Prins Carl Philips byggplaner)
De sista neurotikerna
Stenstadsekologi

<<